Klartext 5

Så du vill ha en collie?

 

Grattis! Du har valt den vänligaste och vackraste av brukshundsraserna. Du har valt den som kan jobba precis så mycket som du begär, men inte kräver att ständigt hållas igång. Du har valt den som gärna leker kamp, men sällan slåss. Du har valt den som passar till alla sorters uppgifter där lyhördhet och kontakt behövs och som bara begär att få hjälpa till och ha en plats i familjen.

Du har valt en ras med ett arv, som fortfarande glimmar som guld under pälsen och den vackra ytan.

 

Nu är det så, att det där arvet har förvaltats litet olika. I mer än hundra år har hundens utsida varit det viktigaste för vissa och insidan det viktigaste för andra. Samma sak har hänt många andra hundraser – på senare år golden och schäfer. Och om oenigheten  över collie och schäfer har varit värre än för andra raser, så kan det bero på att just dessa två haft särskilt uppskattade insidor att värna om. Colliefolket är, precis som schäferfolket, uppdelade i grupper som har olika målsättningar och olika syn på vad som är en bra mentalitet och som inte precis talar väl om varandra.

Eller om varandras hundar. Eller, för den delen, om rasklubben.

 

Så vad ska du ta dig till? Den ena kennelhemsidan efter den andra flashar förbi på skärmen och alla pratar för varan. Ringer du, så låter alla uppfödare imponerande  kunniga. De har en hel djungel av termer: HD, CEA, MH, MDR1, polygen nedärvning…

….när allt du vill ha är en hund!

 

Seriösa uppfödare har fixat det där som förkortningarna står för åt dig, förstås. Det är ju deras jobb. Men hur känner man igen en seriös uppfödare?

Svar: det gör du inte. Alla uppfödare är seriösa mätt med sina egna mått. Alla uppfödare strävar efter att få fram bra hundar enligt deras egen måttstock. De menar bara olika saker med det.. Dessutom menar de olika saker vid olika tidpunkter. Det som var en bra hund för fyrtio år sedan, en hund med tillräckliga meriter för att bli förälder – är inte en bra hund idag.

 

Vad hände med collien?  Lassie-filmerna hände. Sjuttiotalet hände!  Folk fick mera pengar och kunde köpa renrasiga hundar. Hundexplosionen hände.  Registreringssiffrorna ökade. Utställningsvinnande hundar importerades och sattes i avel. Det gick så bra att sälja collievalpar att rasen hamnade på Topp 10-listan ! Det måste ha varit gyllene år. Säljarens marknad.

Svenska Collieklubben bildades.

På collie upptäcktes ögonfelen CEA och colobom. Rasklubbens första stora åtgärd var att genomdriva ögonundersökning av alla avelsdjur. Vissa uppfödare tog täten och gick före med att ögonlysa sina föräldradjur och valpar. Andra spjärnade emot varje steg av vägen  och öste ovett över de stackars veterinärer, som vågade hitta något annat än felfria ögon på deras kullar.

Idag ögonlyser i stort sett varenda kotte och resultaten är offentliga uppgifter, som ligger på SKK:s Hunddata.

 

 På åttitotalet började höftlederna bli ett problem för flera raser, däribland collie. Ny kunskap visade, att ju fler dåliga höftleder hos det finns i släkten, desto större blir risken för höftledsfel hos varje valp. I samarbete med SBK och SKK genomdrev rasklubben att så många hundar som möjligt – inte bara avelsdjur utan deras vuxna valpar också – skulle röntgas.   Vissa uppfödare tog genast till sig det nya och gick i täten med att följa föreskrifterna. Andra släpades skrikande till röntgen. Arga brev och telefonsamtal gick till centrala röntgenavläsningsenheten. Valpköpare kunde få höra av sin uppfödare att det där med höfterna, det hade de ställt till med själva – tränat valpen för mycket, eller för litet, eller genom att ge för mycket mat, eller fel mat.

Idag röntgas höfterna på alla avelsdjur och på runt 50% av alla collies överhuvudtaget.  Resultaten är offentliga och ligger på SKK:s Hunddata. Och nästan ingen skyller längre problemet på valpköparen.

 
Under nittiotalet sjönk antalet sålda collievalpar. Bland hundfolk och hos allmänheten hade collien fått ett dåligt rykte för nervositet och skotträdsla. Vissa uppfödare ville göra något åt saken. Andra förnekade häftigt att det överhuvudtaget fanns ett problem – och om det nu fanns ett, så gjorde man inte rasen någon tjänst genom att prata om det. Kanske var det så att en del valpköpare pjoskade för mycket med sina valpar?

Rasklubben är nu drivande för att få uppfödare och valpköpare att MH-beskriva sina hundar.

Ni kan gissa vad som händer? Vissa uppfödare vill inget hellre än att avla bort rädslorna ur rasen. De lägger ner både möda och pengar för att få hela kullar igenom ett MH . Andra  MH-beskriver sina avelsdjur för att de nödvändigtvis måste och lägger ner resten av sin tid och ork på att ifrågasätta och bortförklara  resultaten. Och sedan struntar i dem i aveln.  

Men MH-resultat är också offentliga. De ligger på SKK:s Hunddata.  De finns hos rasklubben Och här kommer poängen!

 

VI VALPKÖPARE ÄR INTE LÄNGRE BEROENDE AV VAD UPPFÖDARE VÄLJER ATT INFORMERA OSS OM NÄR DET GÄLLER EGNA OCH ANDRAS HUNDAR.

VI HAR EN OBEROENDE KÄLLA!

  

Du vill ha en collie – men du vill  ha en som inte blir skotträdd?

OK. Öka din chans att få en. Kontakta rasklubbens registerkommitté och fråga hur många av 2007 års MH- beskrivna unga collies som visade liten reaktion på skotten.

Fråga sen vem som födde upp dem!

 

Du vill ha en collie – men du vill ha en som gärna leker och lär sig nya saker? Kontakta registerkommittén! Varifrån kom de som visade stor leklust och nyfikenhet?

 

Uppfödare har olika mål med sin avel. Uppfödare har också olika kunskaper och ambitioner. Uppfödare har framför allt olika lång erfarenhet av det de håller på med.

Rasklubben har funnits i 40 år. Rasklubbens syfte är att kvalitetssäkra  rasen på  sikt. Reglerna för val av avelsdjur står kvar, även om uppfödarna kommer och går.

Rasklubben jobbar för rasen.

Därmed för oss som köper den. Och utan valpköpare finns inga uppfödare. Uppfödarna kommer, vad de än säger om sina avelsmål, i slutändan att ta fram den sortens collie vi frågar efter.
 

Här kan du klicka dig fram till sidor som förklarar vad förkortningarna i början av denna artikel står för:

Hur MH går till
Om HD
Om ögon CEA
MDR
	Maila registerkommitén och fråga! Klicka på bilden till vänster