Klartext 6

Personligt meddelande från Per-Erik Sundgren 08 12 10
 

Håller på med förberedelser inför ett möte om rädsla och aggression hos hund i Stockholm på Lucia-dagen. Eftersom jag då kört en del analyser på andra brukshundraser angående nedärvning och urval så blev jag lite nyfiken på hur det ser ut hos collie. Skall se om jag hinner sammanställa det men här kommer en lite dramatisk rapport.

Av  125 MH-beskrivna hanar med MH-beskriven avkomma har 12 avbrutit sina MH-beskrivningar, en av dem 2 ggr, och ändå använts i avel.
De 12 hanarna har 290 avkommor, med 80 MH-beskrivna avkommor. Av dem har 16, jämnt 20 %, avbrutit innan de fullföljt.
För samtliga beskrivna collies är motsvarande siffra  242 av 2359 beskrivna, dvs. lite drygt 10 %. 
Om man sedan jämför de avkommor med kompletta resultat efter hanar som själva brutit MH mot  samtliga collies med kompletta resultat ser det ut så här när man begränsar sig till "egenskaperna" enligt Svartbergs definitioner.

Kolumnen A = avkomma efter brytande fäder och kolumnen B= medelvärden för hela rasens alla kompletta beskrivningar. 

  A   B 

Differens
1. Social kontakt  3,27   3,40  -0,13
2. Lekfullhet    2,29   2,57 -0,28
3. Förföljer-griper   1,40    1,52 -0,12
4. Nyfiken orädd    2,61  2,82

-0,21
5  Hot /  aggression  1,44   1,64  -0,20

Förutom de skillnader som framgår i tabellen, och där alla är negativa, så bryter således ca dubbelt så många avkommor efter brytande fäder som i rasen som helhet. Skillnaderna är i egenskapspoäng  till synes inte dramatiska men alla negativa. Men man måste vara klar över att hanarna bara bidrar med halva arvet. Om brytande tikar ger samma effekt så kommer alla värden att i stort sett fördubblas.  Jag skall titta vidare på andra raser för att se om den bilden är generell.
 

Redaktionens kommentar:

Det finns en i vissa colliekretsar populär tanke om att collien är så speciell att den, ensam av hundraserna, ska ha tappat förmågan att bli arg. Den ska inte kunna sätta emot det som hotar den eller dess ägare.

De hundar som visade mindre hot när de utsattes för hotfullt beteende, visade också mindre lekfullhet Mindre nyfikenhet. Mindre lust att springa efter och ta tag i en leksak. Och sorgligt nog mindre intresse för social kontakt. De var kort sagt mindre hund. 

Om oförmåga att sätta emot är en önskvärd egenskap, så köps den sannerligen till ett högt pris. 

Per-Erik Sundgren meddelar idag, att han sökt efter andra rasers avelshanar med brutna MH:n för att se efter om egenskaperna på avkommornas MH skiljer sig från respektive rasgenomsnitt på samma sätt som hos collie.

Den jämförelsen gick inte att göra. Det fanns ingen annan ras där så många rädda hundar använts i avel.

Vad gör vi valpköpare? Förklarar tålmodigt för våra uppfödare att mod inte är samma sak som farlighet? Att ett vänligt hjärta också kan ta fram ilska, den enda gång i livet det behövs, t ex om matte blir överfallen på joggingspåret?

Eller suckar vi och kontaktar rasklubbens registerkommitté: Varifrån kommer hundarna som visade mod OCH social kontakt?

Med de val av avelsdjur som vissa uppfödare håller på med är det inte konstigt att rasen har fått det rykte som den släpar på, men att collien allmänt skulle vara en nervös hund är gamla nyheter. Det nya är att så många av dagens uppfödare inser att Collien är en hund och använder sig av MH  för att välja bra avelsdjur! Vänd dig till dessa uppfödare, kontakta registerkommitten.

Maila registerkommitén och fråga!
Klicka på bilden till vänster